nu har bloggen varit öppen i mindre än 7 timmar, och statistiken är uppe i 260+ för dagen. bra, men upp upp nu...

idag kom min kamera tillbaka, hel och fin. och så ringde jag min farfar för att mamma igår sa till mig att ringa honom och gratulera på 82års dagen. kände mig som en duktig sondotter när jag tog telefonen och pratade lite om totalt oviktiga saker med min farmor innan jag bad att få prata med födelsedagsbarnet (barnet? gubben) det var tyst några sekunder, sedan sa hon "men fanny, farfar fyller inte år..?" jag hade ju dubbelkollat i mammas kalender och allt, det stod klart och tydligt beat 82 på den 27e januari. "han fyller ju år i mars" fick jag ju då också veta av min kära farmor. och i bakrunden skrattade farfar, och tur det, att han inte tog illa upp. nej han tog telefonen och tackade så mycket att jag faktiskt gjort mig mödan att ringa honom. det var lite pinsamt, sisådär, att ringa för första gången på evigheter, och så blir de jätteglada att jag hör av mig, och sen trodde de att jag bara kände mig skyldig att gratulera. fel dag. jag skyller på mamma.

jag tänkte sova nu, för en gångs skull innan midnatt (notera att jag skrev midnatt, låter ju lite högtidligt och så). ser ut som om jag stannar hemma imorgon med, om jag inte på något mirakulöst vis vaknar upp och mår alldeles strålande. sannolikheten för det senare är väl cirkus 2,36 % - men hoppas kan man ju! om jag fortfarande är sjuk medföljer dock en bra sak ; jag slipper gå till familjepsykologen med mamma. hon, kvinnan, vet ingenting om min sjukdom och tar alltid mammas parti. jag har svårt för henne.

skitsamma, nu blire till att släcka lampan och försöka sova. vilket inte kommer bli svårt alls, känner jag. tips på vad jag kan göra hemma imorgon? tråkade ihjäl mig idag. jag bara åt. och designade bloggen. och äta lär jag ju göra imorgon med, men designen är ju då klar. alltså har jag många timmar framför mig utan planer...
godnatt och dröm sött och allt det där, vi hörs.