jag var jättetaggad innan.
men fan, självklart skiter det sig.
fjärde gången gillt, sa andrea idag.
insåg just att jag nyss gjorde "det dumma" för fjärde gången den här veckan.
fjärde gången gillt.
nu räcker det.
turkiet imorgon - blir stoppet. slutet.
jag ska ska ska klara det.

för två år sedan åkte vi till kefalonia, grekland.
jag blev sjukare än någonsin,
fortsatte ner efter det.
tvångsvård och inläggning trodde jag inte skulle bli verklighet.
det blev det.
jag hoppas verkligen att jag klarar det här.
att jag inte mår dåligt.
och nu menar jag inte dåligt som i att jag skulle gå ner allt igen
(det vore dock underbart på ett sätt om jag hade den styrkan och kontrollen)
utan jag menar att jag hoppas verkligen att jag inte får för många jobbiga minnen.
flyga, varmt land, charter, stränder, värme, mycket bar hud
jag var smal då.
för två år sen på kefalonia.
nu väger jag alldeles för många, äckliga kilon mer.
men är för svag för att gå tillbaka.

jag tror att vi där har förklaringen till varför jag är så ledsen nu för tiden.
jag vet att det är förklaringen.
jag hatar den jag blivit.
hur min kropp blivit.
och det är ju mitt fel, min svaghet fick mig att nu stå här.

XoXo
- steph! hör av dig. saknar dig och du är som bortblåst. snälla.