trodde nästan det skulle få ett slut.
dum som jag är hör jag av mig till en gammal vän som
förmodligen bara tyckte jag störde mitt i filmen.

så kommer mamma med bilen.
klockan var två, vad snabbt en timme ute en sommarnatt kan gå.
även om jag var själv.
jag var inne i någon slags dimma.

mitt huvud dunkar, febern har inte lagt sig, allt gör ont.
framför allt det där satans hjärtat.