36 - dagen efter
tillägg:
herregud, själva grejen är inte vad eller mängden jag åt, utan det andra, som jag givetvis inte skriver ut i ord här på bloggen. för personligt och skulle kunna ha jobbiga konsekvenser. men shit, jag kan äta såhär annars, massa skit helt enkelt. för jag är frisk. men igår var det mer än bara input. jag har aldrig mått som jag gjorde igår.
gumman, du är värd ALLT du äter!
du är bästbästbäst.
alla äter mycket ibland, och jag åt/äter också väldigt mycket nu för tiden, helt sjukt alltså :s
men du sa till mig att jag fortfarande var väldigt sjuk eftersom jag fick ångest, men då måste du ju också vara det eftersom du fick sån fruktansvärd ångest över det du ätit?
jag finns här för dig vännen, sluta ALDRIG kämpa <3
PUSSSSSSSS
men pluttsan. jag kommer ihåg de stunderna, för jag har också haft dem. Du vet att du kan ringa till mig om du behöver. okej?
fanny fanny fanny fanny fanny fanny blir så ledsen när jag läser och vet inte vad jag ska säga.. förutom att du är snäll varm fin rolig vacker utifrån och in!!!! även om du inte tror mig ska jag allt banka det in i dig!! imorgon ska vi ses och bara snacka om roliga grejer tänk på din resa till side! fan vad kul fint med sommar snart pusspusspuss saknar dig
Att mina föräldrar sa som de sa och inte tvingade mig att äta?
Jag känner igen mig som fan. Men du måste kämpa, vännen lilla. Du måste kämpa. Det finns många som är med dig och vissa dagar blir det sådär! man kan inte alltid vara duktig och skärpt. En gång är ingen gång, okej? Det sätter sig inte.
Glöm och förträng. Okej? Du ÄR stark.
Du är så otroligt vacker vännen, det kommer ingen mat att ändra på. Fortsätt kämpa! =)
KÄMPA PÅ <3