okej, måste bara klargöra en sak.
så kallade "bloggkrig" kan ju vara bland det töntigaste som finns,
men samtidigt kan jag inte rå för att det är kul.
fast, jag bloggar inte om det så mycket (det är den andra parten bättre på)
saken är den att det finns gränser, gränser som dras vid att vara elak och
uttala sig om saker man varken vet nåt om och verkligen inte har att göra med.
så när jag kommer in och läser detta:

haha asså ibland kan man få sig ett riktigt gott skratt :) fast nu skrattade jag åt dig iofs. du är en pojkväns stalker, feg f*tta som tror du kan gå runt och leka tuff. "hej titta på mig, jag är modell och tycker jag själv är jättesnygg men ville ha anorexia för att få ännu mer uppmärksamhet men ingen gillar mig ändå! och jag älskar att gå på fester där jag inte är bjuden!" attention whore attention whore, woho! och jag är välmedveten om att du hellre backar än att gå på mig eller hur man ska förklara't. därför är det lite tråkigt att ha å göra med dig. och sen för att en viss persson inte ville ha dig... haha väx upp, är du fjorton eller?

då blir jag fan förbannad. för du har noll och ingen aning om vad jag gått igenom och
hur det blev som det blev. och pojkväns stalker? hejda dig kvinna!
jag kan meddela att sen han blev tillsammans med dig
så har jag ju insett vilken nivå han befinner sig på.
förövrigt har du nog fått hela det där om bakfoten,
jag addade faktiskt inte dig på facebook för att "hålla koll", som du sa så fint.

jag försöker hålla mig till ironin och skämt (för det här ÄR ett enda skämt)
och hade inte tänkt skriva om det på bloggen, känns lite väl,
men efter det där inlägget så känner jag att du går lite för långt nu va tjejen.
respekt och ödmjukhet är två viktiga och stora ord,
dags att du lär dig innebörden av dem, tycker jag.
för som sagt - du vet inget om mig, inte vad jag gått igenom eller står inför.