du är så jävla oskön

och jag är är så trött på att trilla dit
igen och igen och
igen.

jag släcker lampan,
vänder mig om och hoppas att någon
timmes sömn får mig att glömma.

men jag gör alltid så,
och varje gång vaknar jag,
precis lika medveten om verkligheten.
inte ens i drömmen är du död.
du är där, du är med, du är min.
i drömmen.

godnatt.
2009-09-19 @ 03:33:14 Sjukdom, vård, känslor, ångest Permalink

Kommentarer
Postat av: Emilia

frågestund i min blogg nu,

emiliars.blogg.se

fråga på :)

2009-09-19 @ 18:20:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback